Historia

Råneälven är Sveriges största skogsälv, 21 mil lång och sträcker sig genom 4 kommuner. Källsjön till Råneälven är Råneträsk, vid Dundrets fot. Älven har flera biflöden varav Rörån/Livasälven, som rinner in i Överstbyträsket är det största.

Älvdalens karaktär delas in i två skilda landskapstyper- skogslandet och jordbruksbygd.Älvdalen har sedan urminnes tider nyttjats av människor för sin överlevnad, vilket spåren i landskapet viskar om. En levande skogsrenskötsel, skogsbruk, dagens friluftsbetonade jakt, fiske och bärplockning.

Råneälven har fram till 1965 nyttjats för flottning av timmer. Spår och lämningar efter detta kan ses på olika ställen längs älven. Det var bra för timmertransporten men en förödande åverkan för fiskarterna och den biologiska mångfalden i vattendragen. En stor del av våra fiskevårdsprojekt och åtgärder syftar till att återställa biotoperna i älven och dess biflödentill dess ursprungliga utseende och funktion.

Råneälven har även varit mål för annan naturförstörande exploatering – under 70 och 80 talet pågick en mycket livlig debatt om vattenkraftsutbyggnad av älven. Lyckligtvis avslutades debatten med att Råneälven blev skyddad 1987 genom den instiftade Naturresurslagen, vilken sedermera har införlivats i Miljöbalken.

Man har även varit föremål för slutförvaring av kärnbränsle från kärnkraftverken men den debatten fick aldrig något bredare gehör i älvdalen och lades relativt snabbt ned.